Det förekommer cookies på michaeladeler.com. Genom att fortsätta läsa på michaeladeler.com godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

17:00 | september 10, 2019

A TUESDAY QUESTION

Jag frågade er tidigare vad ni vill läsa om här på bloggen och har fått både DMs och kommentarer om att ni vill höra lite om mitt sjuksköterske yrke. Eftersom att ni är många som frågar så tänkte jag svara på det nu. Den här kommentaren fick jag tidigare i veckan.

Gärna recept, träning/hälsa, vardagar i bilder, mer personligt, tankar kring framtid mm.
Även mer om den utbildningen du gjorde och hur tankarna är kring det eftersom du bara jobbar med sociala medier, hörde i podden att det eventuellt var något gällande din yrkesroll som ssk som var på g, nyfiken på att höra dina tankar kring det. Hur känns det och varför jobbar du inte som sjuksköterska längre? Ett längre inlägg om varför du slutade med det kanske? Jag själv är ssk och är lite nyfiken kring tankar mm. Kram

//I asked you earlier what you wanted to read about here on the blog and I’ve gotten a lot of DMs and comments about you wanting to hear about my profession as a nurse. Since there are so many of you I’m planning to answer that right now. I got this comment sent to me earlier this week.

Gladly recipes, exercise / health, everyday life in pictures, more personal, thoughts about the future etc.
Even more about the education you did and how the thoughts are about it because you only work with social media, I heard in the podcast that there was possibly something about your professional role as a nurse on it’s way, curious to hear your thoughts about it. How does it feel and why don’t you work as a nurse anymore? A longer post about why you stopped working as a nurse maybe? I’m a nurse myself and am a bit curious about thoughts etc. Hug

This picture is from when I worked as a nurse at Södersjukhuset 2013. Unfortunately almost the only picture I have. 

Hej fina och tack för din kommentar. Jag ska försöka svara på allt här. Jag blev klar sjuksköterska 2011 och började då direkt jobba på en akut stroke avdelning på SÖS. I början tyckte jag att det var det roligaste jag gjort men ju längre tiden gick, ju fler nedskärningar började på vår avdelning (och alla avdelningar). Det som tidigare hade varit lite stressigt kändes nu som en DRÖM, och allt det ansvar och all den press man hade på sig var helt omöjlig att förhålla sig till. Jag hade hjärtklappning varje dag efter jobbet, var livrädd att glömma bort någonting viktigt och försökte verkligen göra allt så bra jag kunde. Om någon kollega var sjuk en dag så fick ingen av oss andra där ihop det, det fick liksom inte hända. Det kändes inte sunt att jobba så och jag mådde inte bra av det så jag bytte spår och började jobba natt i stället, då det fortfarande var relativt lugnt då. Det funkade för mig.

Efter ett år av enbart nattjobb kände jag att jag ville göra någonting nytt och sa upp mig. Planen var att jobba hos min mamma under tiden som jag funderade på vad jag egentligen ville göra. Mitt i den vevan blev jag gravid med Livia, spenderade mer tid i Spanien, växte på mina sociala medier och hann aldrig tillbaka till jobb innan jag blev gravid igen.

Om jag ska vara helt ärlig så har jag inte planerat att gå tillbaka och jobba som sjuksköterska igen, i alla fall inte på en avdelning och inom den vanliga vården. Det är ingenting för mig. I stället kom jag ju in på injektionssjuksköterska utbildningen förra året. Allt var super och jag trivdes verkligen, även om jag tyckte att det kändes svårt och läskigt. Fillers är ingenting jag någonsin varit intresserad av så det känner jag att jag inte vill göra, men botox däremot tycker jag är kul och vill väldigt gärna utöva i framtiden. Jag har bara inte funnit tiden ännu. Jag var påväg in i ett företag med en tjej som kontaktade mig men det kändes tillslut inte rätt i magen och jag valde att lyssna på det.

//Hi beautiful and thanks for your comment. I’m going to try to answer all of it here. I became a registered nurse 2011 and then started to work right away at an emergency stroke department at SÖS. In the beginning I thought it was the funniest thing I’ve ever done but as longer time went, the more staff cuts started to happen at our department (and all the departments). What earlier was a bit stressful now felt like a DREAM, and all the responsibility and all the pressure now felt totally impossible to handle. My heart was racing every day after work, I was terrified to forget something important and really just tried to do everything as well as I could. If one of our colleagues were sick one day none of us could could do all the things we needed to do so that just couldn’t happen. It didn’t feel healthy to work like that and I didn’t feel well doing it so I made some changes and started to work just nighttime instead, since that was the only time when it was relatively calm. That worked for me. 

After one year of only working night shifts I felt that I wanted to do something else and quitted my job. The plan was to work with my mom during the time I figured out what I wanted to do. In the middle of that I got pregnant with Livia, spent more time in Spain, my social media channels grew and I never had the time to return to work before I got pregnant again. 

To be honest I don’t plan to ever go back and work as a nurse again, at least not in a department in the ”regular” health care. That’s nothing for me. Instead I found that injection nurse education last year. Everything was super and I really loved it, even if I thought it was kind of hard and scary. Fillers is nothing I’m interested in so I don’t want to do that, but I really love botox and would love to work with that in the future. I just haven’t found the time yet. I was close to start up a company with a girl that contacted me but it didn’t feel right in my gut and I chose to listen to that. 

Sorry for the bad quality, but this one was also taken around 2013, and the phones were not that great then, hehe. 

För en vecka sedan blev jag kontaktad av en bekant till mig som ska starta upp ett nytt företag och koncept här i Sverige i december. När vi pratade och han berättade om sina planer så fick jag sån otroligt bra magkänsla. Jag blev på riktigt peppad och glad, och så har jag inte känt på länge. Jag kände/känner att jag tror på detta så mycket och vill vara med på detta och därför valde jag att ta ett möte och diskutera det. Nu har vi inte skrivit några papper ännu osv, så vill helst inte säga för mycket, men som sagt har jag en bra magkänsla. Jag ska prata med honom senare om det är okej att gå ut med vad det är eller inte, så återkommer. Allt jag kan säga är att det har med mitt sjuksköterskeyrke att göra.

Tillbaka till botox och fillers då. Jag är så glad att jag gick denna utbildning. Jag har lärt mig så mycket och hoppas och tror att jag i framtiden kommer att jobba även med detta. Sjuksköterskeyrket är så brett så det finns utrymme att göra allt man vill. Jag tror bara att man ska följa sin magkänsla. Jag brukar vara dålig på att göra det i det ”vanliga” livet, men när det kommer till jobb så är jag mycket bättre på det. Känns det inte rätt för mig så byter jag, gör om och försöker hitta rätt. Det är ett bra tips jag kan ge er. Lyssna alltid på din magkänsla.

Hoppas att du fick svar på din fråga. Om du eller ni andra undrar någonting mer om detta så är det bara att fråga. Min plan är att ta upp en längre kommentar/fråga här i bloggen varje tisdag. Är det något ni skulle gilla? Som ett återkommande lite längre inlägg. Det blir mycket outfits här inne och vardagsinlägg så jag kan tänka mig att ett lite djupare inlägg i veckan kanske är uppskattat? Dela gärna vad ni tycker. PUSS <3

//One week ago I was contacted by a friend of mine who’s starting a new company and concept here in Sweden in december. When we talked and he told me about his plans I really got such a good gut feeling. I was so excited and happy, and I haven’t felt like that in a really long time. I felt/feel that I believe in this so much and want to be a part of it so therefor I chose to take a meeting to discuss it. Now we haven’t written any papers etc yet, so I don’t want to say to much, but as I said I have a really good gut feeling. I’m going to talk to him later if it’s okey to tell you about what it is or not, so I’ll get back to you with that. All I can say is that it has to do with my nursing profession.

Back to botox and fillers. I’m happy that I did this education. I’ve learned so much and I really hope and think that I will perform this in the future too. The nurse profession are so wide so there is space to do everything you want to. I only think you need to follow your gut. I’m really bad at doing that in my ”everyday” life, but when it comes to work I’m a lot better. If it doesn’t feel right for me I change, redo and try to find the right way. That’s a good tip I can give you. Always follow your gut. 

I hope I answered your question here. If you, or anyone else, wonder anything more about this you can just ask me. My plan is to answer one longer comment/question here on the blog every Tuesday. Is that something you would like? Like a recurrent longer post. Otherwise you get a lot of outfit posts and everyday posts in here so I can imagine that one deeper post a week might be appreciated? Please share what you think. XOXO <3


6 kommentarer



6 kommentarer om “A TUESDAY QUESTION”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Jag accepterar villkoren som finns här

  • I loved reading this post!!
    I can’t wait for the next one! <3

    Svara
  • Thank you Nora <3

    Svara
  • Åh tack för svaret och din tanke med en djupare fråga i veckan känns jätte kul som ett tillägg till det resterande som jag älskar att följa.
    Strongt av dig att du följe dina känslor gällande yrket på avd när det blev för mycket. Jag behöver läsa mycket sånt just nu då jag befinner mig i en jobbig situation yrkesmässigt. Jag älskar mitt jobb men det finns många baksidor som du berättar. Jag kan relatera till allt om inte ännu värre. Jobbar på en akut vårdsavd där man går på knäna ofta, en arbetsmiljö som stavas stress så det är vår vardag och något vi knappt reflekterar över (hur sjukt). Men man klarar inte allt och hela denna sommar har jag varit sjukskriven för utmattning.. Precis börjat på 25% och funderar mycket över hur min framtid ska bli, jag trivs otroligt bra med både yrket (för hur fantastiskt är det inte egentligen) och framförallt att få jobba med några av mina bästa vänner som är på samma avd så att ta steget från det är otroligt stort och jobbigt men denna sommar fick mig att inse att det inte håller i längden. Så svårt detta alltså. Sjukt att sjukvården ska behöva se ut såhär och att våra förutsättningar ska vara så kassa 🙁 Kram och tack igen för svar <3

    Svara
  • Åh fy! Jobbigt att känna sådär. Försök ta upp detta med chefen som kan föra det vidare. Det är hemskt att det ska vara såhär i Sverige, när vi har förutsättningen att ha fantastisk vård. Mer pengar behövs!

    Lycka till! <3

    Svara
  • Great idea! It’s a good way to get to know you more. I have a feeling you were more personal in the past, so I think it would be fun to read these kind of posts again.

    My two ideas/questions:

    1. Do you want to have more children? Why (not)? Would you change anything in your life before/after having kids? Do you regret anything? What is your advice to future mothers?

    2. Are you concerned your children won’t be happy about the amount of attention you give them on your blog/Instagram when they are old(er)? How do you think your social media channels/habits will change when your children get older? Do you plan to do vlogs as well?

    I hope my questions don’t come out as too negative. 🙂

    Svara
  • Hi Claudia!

    Thank you so much for these questions! I’ll answer them in a post later 🙂 <3

    Svara